Varför tar det så enormt mycket kraft att ta sig uppåt, men det är så lätt att falla ner? Gravitationskraften, något snille svarade på den frågan för länge sedan. Undrar om han någonsin föll – på riktigt. Skulle vi ha samma teori idag? Skulle vi ha haft en teori som säger att allting som faller ner, kan ta sig upp igen? Alla som faller – kan ta sig upp igen? Det låter vackert. En teori om en inneboende kraft som likt gravitationen aldrig sinar. En kraft som inte har en specifik punkt, utan som finns i hela människan, i hennes väsen och omkring henne. En kraft som blir starkare av rörelser. Som vill ha rörelse för att ta sig framåt. Den älskar att vara igång. Vad kan vi kalla en teori om en sådan kraft? Livet?