Snart är det påsk och medan många ser fram emot lediga dagar med nära och kära, försöker jag fokusera på hur jag ska ta mig igenom dessa utmanande dagar. Högtider innebär ofta ett stort fokus på mat och ätande. Det är dagar då vi samlas runt matbordet, och där maten ofta har en central roll. För den som lever med en ätstörning kan detta vara påfrestande.
Läs merI somras fick jag reda på att jag har diabetes. Det var, och är extremt svårt för mig, att få ännu en diagnos. Men denna gången något fysiskt. Anledningen är en blandning av långvariga mediciner och svårigheter att få i mig rätt mat utifrån min autism. Min autism medför svårigheter att äta, inte utifrån att vilja minska i vikt, utan för att jag pendlar i att inte gilla vissa konsistenser. Det kallas för ARFID och är något jag skrivit om här i bloggen innan.
Läs mer”Frisk, säger du? Hur kan du säga det så där bergsäkert?” Det var en fråga som jag fick innan sommaren och jag har funderat på den sedan dess. Hur vet jag att jag är frisk? Tja, det ena sättet jag bedömer det på är att jag rent kliniskt är det. Jag är inte längre sjuk i en ätstörning. Det går att bedöma utifrån vissa diagnostiska kriterier och jag uppfyller inte längre någon av dem.
Läs merSkaftet är rött, bladet kort och vasst. Hela mitt inre är i uppror. Jag vill inte känna så här. Måste komma ur spiralen. Barnen är hemma snart och jag måste hitta balans, ett slut på ensidigheten. Bladet skär med lätthet i äpplets kött. Mellanmål till de jag älskar mest. De som förtjänar bättre.
Läs merDet är sommar. Du har en kropp. Det är en sommarkropp. I många år ogillade jag sommaren. Inte nog med att jag hatar att svettas. För att svalka av sig är det ju lättast att ta av sig kläderna. Fy vad jag har ogillat det. Varje del av min kropp som jag har haft en destruktiv relation till ska jag nu visa för exakt alla runt om mig?
Läs merDet är rubriken på mina föreläsningar. Ibland kan det vara skitsvårt, tungt och jobbigt. Ibland går allt som på räls. Jag brukar ibland jämföra det med berg och dalbana. Lite så är livet, det går upp och ner, hit och dit, rakt fram. Så har det varit för mig under vintern och våren. Jag har behövt stanna upp lite grann och valt att försöka vara extra snäll mot mig själv.
Läs merDet börjar bli sommar och det börjar bli läge att klä sig svalare. Att klä sig svalare innebär ofta att täcka mindre av sin kropp med kläder. För någon med ärr efter självskador kan detta vara känsligt och svårt. MEN! Vi har alla rätt att klä oss utifrån årstid och klimat. Och med de blandade känslorna i åtanke vill jag berätta en händelse på mitt jobb häromveckan.
Läs merSnart är det sommar vilket betyder att mina ärr kommer att vara synliga igen. Det känns som det var igår jag kunde pusta ut att hösten hade kommit och jag kunde börja med långärmat igen. Men tiden har gått som den alltid gör, och ångesten börjar krypa inom mig.
Läs mer
Ge en gåva