I bloggen kan du läsa om tankar och berättelser som rör psykisk ohälsa. Vill du berätta om dina erfarenheter eller tankar kring ämnet? Maila till blogg@shedo.se
Rädslan för att ens barn ska drabbas
Jag bär på en inneboende rädsla, en som jag tror att många som haft en ätstörning eller självskadat kan känna igen sig i. Det är en rädsla som väcktes när jag blev förälder: tanken på att mitt barn en dag skulle behöva gå igenom något liknande.
Jag trodde länge att det var mig det var fel på. Att om andra skrattade, vände sig bort, inte förstod – så måste det betyda att jag var svag, konstig, mindre värd.
Julen ses ofta som en tid av värme och gemenskap. Överallt syns bilder av perfekta hem, stora släktsammankomster och människor som verkar ha allting på plats.
Du håller ihop världen med händer som darrar, letar ord när tystnaden väger för tungt. Du står där - inte för att du vet hur, utan för att du inte kan låta bli.
Jag var drabbad av ätstörningar när jag var tonåring. Häromdagen hamnade jag i ett sammanhang där jag berättade om min sjukdomstid, om hur jag blivit frisk (för ja – jag är på andra sidan nu!) och om sammanhang som varit betydelsefulla. Där och då insåg jag att jag haft ganska få sådana.