Ge en gåva Julen ses ofta som en tid av värme och gemenskap. Överallt syns bilder av perfekta hem, stora släktsammankomster och människor som verkar ha allting på plats. Ibland känns det det där väldigt långt bort, inte minst för den som kämpar med psykisk ohälsa.
Det är lätt att tänka att ”alla andra” har någon att fira med och att ”alla andra” är lyckliga. I verkligheten ser det sällan ut så. Många går in i december med en känsla av ensamhet, sorg eller press – även om det inte syns utåt. För en del väcks jobbiga minnen, och för andra blir tystnaden extra stark när omgivningen blir extra högljudd och festlig.
Julen behöver inte vara full av förväntningar eller måste. Den får se ut precis hur som helst. Kanske innebär det att säga nej till sådant som tar för mycket energi, att hålla fast vid trygga rutiner eller att skapa nya traditioner som går att bära vidare?
Julen behöver inte vara perfekt; det räcker att den är hanterbar. Och om den känns svår ska du veta att du inte är ensam i det, även om det ibland kan kännas så.
//Cassandra