Ge en gåva Vi betraktar media som ett viktigt redskap för att nå ut med information om självskadebeteende och ätstörningar, men anser att det är viktigt att informationen förmedlas med omsorg. När kommunikationen sker på rätt sätt kan den bidra till minskade ensamhetskänslor, ökad förståelse och hopp som leder till att fler söker hjälp; men när det sker på fel sätt är risken i stället förstärka känslor av skam, ökad stigmatisering och att personer inte vågar söka hjälp.
Självskadebeteende och ätstörningar är komplexa ämnen och därför kräver kommunikationen extra eftertanke. Det handlar inte bara om vilket budskap som förmedlas, utan också hur det uttrycks. Formuleringar, bilder och vinklingar kan få stor betydelse. Utan omsorg riskerar vi att befästa stereotypa föreställningar om psykisk ohälsa, sprida fördomar eller ge intrycket av att hjälp inte finns att få. I vissa fall kan innehållet till och med bli direkt skadligt för någon som redan befinner sig i ett sårbart läge.
Triggers
Det är viktigt att känna till att viss typ av information rörande självskadebeteende och ätstörningar kan trigga igång negativa känslor, tankar och beteenden hos den som är, varit eller riskerar att drabbas. Följande information bör undvikas:
- Vikt
- Kaloriintag
- Antal träningspass
- Destruktiva metoder i ätstörningen
- Tillvägagångssätt för att skada sig
Bilder som porträtterar självskador, viktnedgång eller avmagrade kroppar bör också undvikas för att minimera risken för triggers och en så kallad smittoeffekt.
Tips till dig som ska skriva om självdestruktiva beteenden
- Kom ihåg att det är viktigt att fokusera på det som varit positivt och faktiskt fungerat för personen. Det kan handla om friskfaktorer, vändpunkter eller andra saker som gjort skillnad – både för den som är på väg ur destruktiva beteenden och för den som fortfarande befinner sig i dem.
- Fokusera inte på personens kropp och vikt, självskador eller ärr. Det riskerar att bidra till att romantisera bilden av självdestruktiva beteenden, och trigga igång negativa tankar, känslor och beteenden. Kom ihåg att både ätstörningar och självskadebeteende kan ha en mycket svårhanterlig smittoeffekt!
- Undvik bilder på skador och magra kroppar. Dessa kan skapa reaktioner som gör beteendet ännu mer svårförstått och öka fördomarna kring självdestruktiva beteenden.
- Spela inte sifferspelet; nämn inte antal kalorier, antal kilon, antal träningspass eller antal självskador. Det kan förvandla en välmenad artikel till en bruksanvisning.
- Berätta inte hur en person har gått till väga för att skada sig eller hur en ätstörning yttrat sig.
- Tänk lite extra på dessa punkter om du skriver om kända personers eventuella ätstörningar eller självskadebeteende. Det riskerar att misstas för glorifiering.
- Lägg till information om hjälplinjer och stödresurser, exempelvis vår stödverksamhet.
- Tänk på att självskadebeteende och ätstörningar kan drabba vem som helst, oavsett kön, ålder eller etnicitet. Genom att lyfta flera olika perspektiv kan du bidra till en mer nyanserad och rättvisande bild av vilka som påverkas.
Dessa råd är delvis inspirerade av världshälsoorganisationens råd om självmordsrapportering. Stort lycka med ditt reportage och hör av dig om du har funderingar!