Ge en gåva De senaste dagarna har jag haft det otroligt svårt med min ptsd. Jag har blivit ordentligt triggad under en lång tid, som för mig handlar om dagar. Vanligtvis när jag blir triggad så håller det i sig mellan 15 minuter till 2h. Men eftersom jag konstant blivit påmind de senaste dagarna så har min kropp och hjärna inte fått någon paus. Och det känns.
Jag har så sjukt ont i min kropp, hela ryggen, nacken och axlarna. Min ptsd handlar om rädsla, och när jag upplever kroppens fight or flight så spänns hela jag. Min kropp blir redo för att antingen gå till attack eller fly. Kroppen har varit redo i flera dagar men den får inget utlopp liksom. Spänningarna och stressen byggs på som tegelstenar på mig. Det är biologiskt för kroppen att agera så när jag inte agerar på rädslan så känns det som det blir kortslutning i min hjärna. Jag kan inte äta för min kropp prioriterar inte det, jag är för stressad. Ett exempel är om en tiger är rädd och behöver skydda sig, så kan den inte prioritera föda. Den behöver bli trygg först. Jag har skakat hela tiden vilket gör det svårt för mig att göra saker, det är obehagligt och irriterande att behöva skaka.
Jag är så trött. Jag är trött på att ha det såhär. Jag orkar inte. Jag vill bara att flashbacksen som jag upplever ska försvinna. Min ptsd tar livet ifrån mig. Jag ska påbörja en ptsd behandling i höst. Jag är så rädd för den. För det betyder att jag behöver säga högt det jag varit med om. Det skrämmer mig för jag har aldrig pratat om det, utan det finns i mitt huvud (och i skrift för mig själv). Att behöva berätta. Berätta om vad jag utsattes för. Högt och tydligt.
Samtidigt är jag så trött på att mitt fria liv tas ifrån mig varje gång jag får flashbacks. Jag är trött på att andras handlingar får mig att fortsätta må så fruktansvärt dåligt. Det är inte rättvist. Jag gjorde aldrig någonting fel. Så samtidigt som jag är livrädd, så vill jag göra behandlingen för att få mitt liv tillbaka.
//Nathalie