Oktobertema: Var jag hittade stöd 4

Att hitta stöd, och ha vägar vidare, är något som för mig är en pågående process oavsett om jag mår bra eller dåligt. Såklart kan behovet av stöd och vägar vidare variera väldigt mycket, och vara större när jag mår dåligt. I den här texten tänkte jag dela med mig av mina sätt att hitta stöd samt vägar vidare när jag inte mår så bra.

Läsa och lyssna. Något som har följt med mig ända sen mina tonår är att läsa böcker inom psykologi, hälsa och verklighetsbaserade berättelser. På senare år har jag även börjat lyssna på poddar inom dessa ämnen. Att läsa och lyssna om sådana ämnen gör att det på något sätt blir lättare för mig att hantera mitt eget mående och kan även ge mig styrka att ta mig vidare. En bonus är att jag dessutom lär mig mer om dessa ämnen och kan ha användning utav kunskapen i min vardag i övrigt.

Skratta. För några år sedan såg jag en dokumentärserie om personer som var väldigt sjuka på olika sätt. I ett avsnitt berättade en kvinna att hon, mitt i sin sjukdom och sina behandlingar, brukade försöka skratta och ha roligt för att hon ansåg det skulle gynna sitt tillfrisknande. Detta tankesätt fastnade hos mig – och när jag mår dåligt brukar jag tänka att skratt är viktigt för att jag ska kunna återhämta mig mentalt. Oftast kan jag se någon komedifilm och/eller serie eller på ”fail”-klipp på YouTube. Det kan förstås finnas dagar när jag mår dåligt då det kan verka omöjligt att över huvud taget kunna skratta och ha roligt, men jag brukar i alla fall försöka få in något ”kul” under en sämre period. Åtminstone ger det något annat att tänka på en stund.

Ta hand om basala behov. Att försöka ta hand om sig själv genom att äta bra, sova ordentligt och att röra på sig brukar jag tänka är ännu viktigare när jag mår dåligt. Ibland kan det vara svårt att hitta orken att röra på sig eller laga mer hälsosam mat samt att tankarna ibland kan leva sitt eget liv på natten vilket kan få mig att ligga vaken. Men jag brukar ändå försöka ta hand om mig själv, för om jag tar hand om min kropp så tänker jag att kroppen kommer orka hantera min psykiska ohälsa bättre och förhoppningsvis kommer även mitt sinne återhämta sig fortare.

Rita och skriva. Att rita har kunnat hjälpa mig att få tankarna på annat en stund. Det jag ritat har inte nödvändigtvis behövt relatera till hur jag mår, utan kunnat vara motiv som jag bara känner för att rita just där och då. Något som jag gjort ända sedan jag var liten för att få ut mina tankar och känslor är genom att skriva dagbok. Genom dagboken kan jag bara vräka ut alla mina innersta tankar och känslor, stort som smått, och sådant jag ibland känner att jag inte vill berätta för andra – och oftast brukar jag må bättre efter att jag skrivit av mig. Under min tonårstid skrev jag även mycket dikter, som även det hjälpte att ventilera mina tankar och känslor. Om jag haft svårt att uttrycka och formulera hur jag mår för någon annan har skrivandet även kunnat hjälpa mig att formulera hur jag mår på papper, och på så vis underlättat att berätta verbalt om mitt mående efteråt.

Prata med någon. Att prata med någon har jag i vuxen ålder tyckt kunnat vara ganska svårt av olika anledningar. Dessutom har jag även en negativ erfarenhet av vården vilket gör det tar emot att vända sig dit. Men att öppna upp för någon har kunnat vara det bästa jag har gjort, och till och med kunnat vara avgörande för att jag ska börja må bättre. Att kunna prata om mina känslor är jätteviktigt för att inte behöva bära på allt det jobbiga inuti på egen hand.

/Tina

Ge en gåva Beställ material Bli medlem