Anorexia – En kvinnosjukdom?

90% av alla som får anorexia är kvinnor. 10% män drabbas av det. Är det då en allmängiltig psykiatrisk diagnos, en fysisk diagnos eller handlar det om något helt annat? Ätstörningar är ett samhällsproblem som går ner alltmer i åldrarna och visar på att det inte bara rör sig om psykiatriska diagnoser, skriver Maria.

Det började år 2013. Jag kom in på ett medieprogram på universitetet och hamnade i en feministisk umgängeskrets och började skriva hemtentor med teorin feministisk mediekritik. Jag fick litteratur om hur unga kvinnor påverkades av mode- och skönhetsindustrin och hur branschen dominerades av pengahungriga män som ville sälja skönhetsprodukter och kläder till kvinnor. Ätstörningar ingick i dessa problemområden.

Forskning visar på att ätstörningar är ett samhällsproblem, betingat av sociala normer med grunden sjuka och skeva kroppsideal. Allt fler modeföretag har börjat ta ansvar reklamen som är riktad till kvinnor med normalviktiga tjejer och kvinnor, men de är underrepresterade. De flesta modeföretag fortsätter med ouppnåeliga kroppsideal i sin marknadsföring.

Ätstörningar har gått ner allt mer i åldrarna, för 15-20 år sedan kom larmrapporter om hur anorexi och andra ätstörningar drabbar unga flickor i tidigare ålder i större utsträckning än tidigare. Det har fortsatt. Att det då skulle förklaras enbart med psykiatriska diagnoser som leder till ätstörningar är inte rimligt. Psykiatriska diagnoser visar sig oftast i 25- årsåldern, hur kan vi då förklara att 10-12 åriga flickor får ätstörningar och svälter sig? Med att de har en psykiatrisk diagnos? Jag tror inte det. Med det vill jag poängtera att ätstörningar är ett samhällsproblem som drabbar flickor och kvinnor i högre utsträckning än män. 9 personer av 10 som drabbas av ätstörningar är flickor och kvinnor.

Ska vi då behandla ätstörningar som en sjukdom? Både jag och nej. Det är skeva och sjuka kroppsideal som pressar flickor och kvinnor att banta och vara underviktiga. Bara det att unga flickor svälter sig är ett bevis på att det handlar om ett globalt samhällsproblem som drabbar flickor och kvinnor och att det inte enbart bottnar i en psykiatrisk diagnos. Däremot visar det sig att de som drabbas av ätstörningar blir psykiskt och fysiskt sjuka av långvarig svält.

Jag talar från egen erfarenhet. Jag drabbades själv av allvarlig anorexi som 12-åring. Jag har ingen diagnos i dag, men är känslig för medias påtryckningar. Hela min barndom och tonårstid blev förstörd då jag åkte in och ut från olika sjukhus stup i kvarten.

Vi behöver agera tillsammans för att förebygga ätstörningar. Ätstörningar är ett samhällsproblem som behöver behandlas inom både det politiska fältet och med insatser från vården. Statsapparaten och politiker har ett ansvar att lagstifta marknadsföring riktad mot flickor och kvinnor samt att tillsätta opinionsbildare inom den ideella sektorn med statliga bidrag, samt- ändra attityd om vad en ätstörning är – ett globalt samhällsproblem som drabbar flickor och kvinnor.

// Maria Bratt

Ge en gåva Beställ material Bli medlem