Graviditet och ätstörningar

En graviditet innebär stora och påtagliga förändringar i kroppen. För den som lider av en ätstörning, eller tidigare har varit sjuk, kan en graviditet bli svår såväl fysiskt som psykiskt. Kroppsliga besvär såsom illamående, förstoppning eller förändrad matlust kan vara triggande, men kan också väcka oro för den egna kroppen eller för barnet. Viktuppgång och att magen växer kan också väcka svåra känslor och vara triggande. Under en graviditet blir kroppen och särskilt magen offentlig och det är inte ovanligt att omgivningen kommenterar kroppen. Det läggs också stort fokus på vad en får och inte får äta, vilket kan bli svårt för den som lider eller tidigare har lidit av en ätstörning.

För en del personer är ätstörningar förknippat med kontroll. Vid en graviditet är det vanligt att kroppen blir begränsad och att det är svårt att ha kontroll kan vara psykiskt påfrestande. Som exempel kan det vara svårt att vara fysiskt aktiv i samma omfattning som tidigare, vilket kan upplevas jobbigt om du är van att träna. De hormonella förändringar som en graviditet innebär kan också påverka det psykiska måendet.

Att vara gravid eller blivande medförälder är ofta förknippat med oro. Det är exempelvis vanligt att vara orolig för missfall, att barnet ska vara sjukt, hur relationen till sin partner kommer påverkas, hur ekonomi ska gå ihop eller hur förlossningen ska bli. Oro kan leda till nedstämdhet eller depression, och om du redan innan graviditeten mår psykiskt dåligt eller har gjort det tidigare i livet kan du behöva extra stöd.

En graviditet behöver inte vara något negativt vid en pågående ätstörning. De kroppsliga förändringarna kan bygga en respekt för kroppen och ge motivation till att bli fri från ätstörningen. De flesta som tidigare har haft en ätstörning får inga besvär i samband med graviditeten. Om du aldrig har haft en ätstörning tidigare är risken mycket liten att du ska drabbas under graviditeten.

Risker och komplikationer

Forskning visar att det kan finnas hälsorisker för barnet att ha en pågående ätstörning under en graviditet. Det är flera faktorer som påverkar hur omfattande riskerna är, till exempelvis hur näringsintaget ser ut, graden av svält eller övervikt och om kompensationsbeteenden förekommer. Svält kan även förekomma hos alla personer oavsett vikt. Vid svält påverkas bland annat ämnesomsättningen, cirkulationen samt hjärnan och nervsystemet för såväl mamman som barnet. En pågående ätstörning under graviditeten ökar risken för att barnet får en låg eller hög födelsevikt, för tidig födsel, kejsarsnitt eller påverkan på kognitiva funktioner i hjärnan.

Att ha en pågående ätstörning under graviditet ökar också risken att mamman ska drabbas av komplikationer, exempelvis havandeskapsförgiftning (högt blocktryck), svagare värkarbete under förlossning, försämrad tandhälsa, graviditetsdiabetes eller svagare skelett.

Efter förlossningen

Att få barn är en stor omställning där många delar i livet förändras. Ett barn behöver mycket omsorg och närhet, vilket kan upplevas obehagligt eller svårt. Många drabbas av sömnbrist och de flesta får mindre egentid. Det kan vara svårt att hinna eller orka vara lika fysiskt aktivt som tidigare, vilket kan upplevas svårt om en är van vid att träna. Hos kvinnor med ätstörningar är det vanligt att ha en stark önskan om att snabbt återfå sin tidigare vikt och kropp efter en graviditet och förlossning. Ofta kan detta vara kopplat till det behov av kontroll som många med ätstörningar upplever. Att känna äckel över sin nuvarande kropp kan också förekomma. Valet om att amma eller inte kan påverkas när en har en ätstörning.

Att vara drabbad av en ätstörning i samband med graviditet och förlossning kan vara förknippat med svåra känslor som skam eller ångest. Det är inte ovanligt att det finns en rädsla för att bli värderad av andra. Det kan också finnas en generell press på nyblivna föräldrar att en ska vara duktig och lycklig, vilket kan vara extra svårt för den som inte mår bra.

Stöd och behandling

Det är viktigt att försöka berätta för barnmorskan på barnmorskemottagningen om du är drabbad av en ätstörning eller inte mår bra. Barnmorskan kan förmedla en samtalskontakt till exempelvis en psykolog eller kurator, eller ge information om vart du kan vända dig. Det kan också vara hjälpsamt att få kontakt med en fysioterapeut eller dietist och läkare finns alltid ansluten till barnmorskemottagningen. Om du har en tidigare kontakt på en ätstörningsenhet kan det vara bra att återuppta kontakten.

Tillsammans med barnmorskan och läkare kan graviditeten och tiden efter förlossningen planeras. Det kan också vara så att du får extra ultraljudsundersökningar för att säkerställa att barnet växer som det ska. Kom ihåg att du har rätt att byta barnmorska eller barnmorskemottagning om det inte känns bra.

Du är alltid välkommen att höra av dig till SHEDOs stödverksamhet.

Till vårdpersonal

För personer med ätstörningar kan det finnas skuld och skam i samband med en graviditet och det kan därför vara mycket svårt att berätta om ätstörningen eller det psykiska måendet. Det är vanligt förekommande att det finns en rädsla för hur personen ska bli värderad, såväl av sjukvården som av familj och närstående. Ett sätt att upptäcka problemen och minska skammen kan vara att ställa frågor som handlar specifikt om ätstörningar. På så sätt visar du att det är ett område som är accepterat att prata om. Det kan vara bra att vara extra observant på mödrar som har ett överdrivet intresse för matintag, eller en oro för att barnet ska bli överviktig. Om modern inte vill vägas kan vara en indikator på att det finns en komplicerad relation till vikt, kroppen eller mat.